Lite virrvarr i hjärnan

Efter att jag har börjat jobba igen så känns det nästan ännu mer som ett virrvarr i hjärnan. Men det är jätteskönt att vara på jobbet. Det är skönt att vila hjärnan från allt mörker. Men samtidigt så märker jag att alla känslor överfaller mig så fort jag kommer hem och det blir en våg som är svår att hantera. Det är så svårt att beskriva, men det är lite som att jag lever ett dubbelliv. Ett när jag jobbar, handlar, lagar mat (ibland i alla fall) och gör vanliga saker och ett när jag bara gråter och inte kan göra något alls. Det känns helskumt.

Jag har flera gånger tänkt, "det här måste jag berätta för Jonny", tills jag kommer på att jag inte alls kan berätta det för dig. För du är död. Och då kommer det över mig igen. När jag är Agneta som gör vanliga saker är jag nästan som i en dvala. Allt går långsamt och jag har svårt att komma ihåg saker. Jag kan sitta och prata med någon och efter en stund har jag glömt bort allt. Ska det vara så länge till? Om det är det normala livet så ligger jag nästan hellre och gråter, får då är livet i alla fall på riktigt. De normala sakerna känns som att de är på låtsas.

Min älskade älskade son, hur kunde det här hända? Hur kunde livet bli så här?

Jonny 10 månader när hans moster tar studenten