Idag känns det tungt

Har svårt att fokusera på det som måste göras. Innan begravningen hade jag saker att göra, samtal att ringa, men nu har livet blivit som vanligt igen. Men inget är som vanligt längre. Jag är så himla ledsen hela tiden och har svårt för att göra vanliga saker. Vill bara dra ner persiennerna, lyssna på din musik, titta på bilder från ett annat liv och gråta hela tiden.

När du var sex år blev du storebror för första gången. Här hälsar du på mig och Sofia på sjukhuset och du höll i henne så försiktigt, så försiktigt. Du hade gjort ett armband till mig. Tyvärr har jag inte kvar det, vet inte var det tog vägen, men på bilden har jag det på mig.

En sommar gick du i AIK:s fotbollsskola. Du var så stolt och tyckte att det var toppen. Ni fick spela med de riktiga spelarna också och det var nästan det enda du pratade om i flera år. Saknar så din glädje. Skulle behöva den idag, och jag vet att du skulle kunna få mig på bra humör igen. Det kunde du alltid.


15 år senare är det här ditt liv. Skulle vilja kunna hitta den punkt i livet där jag hade kunnat göra en förändring. Hitta den punkten där vi hade kunnat göra annorlunda val, men jag vet ju innerst inne att det inte går. Men jag skulle vilja. Älskar dig. Alltid.