Var på jobbet några timmar idag. Det var skönt att vara där igen och märka att det finns ett liv som är lite normalt. Ska börja jobba på tisdag, halvtid till att börja med. Tror att det kommer att bli bra, där kommer jag inte hinna tänka så mycket på dig, det är sådant tempo på jobbet.
Begravning i övermorgon. Vill inte. Vill ställa in. Vill inte att det ska behövas längre.
Hej Agneta.
SvaraRaderaHar setat och tittat så mycket på dina inlägg i Jonnys blogg, och din blogg här.
Jag har länge velat skriva något, men jag vet inte vad. Inga ord räcker till, inga tankar kan ändra det som hänt.
Men jag beklagar verkligen den sorg du går igenom, och jag önskar jag kunde hjälpa dig.
Allt jag kan säga är att din Jonny var en sån underbar varm person, det vet du ju.
Även om han hamnade snett i livet, så var han så underbar och man kunde alltid lita på honom.
Livet är så orättvist, och jag kan inte förstå varför just han försvann.
Även om det är flera år sedan jag umgicks med honom så känns det ändå så otroligt jobbigt.
Det är verkligen en kille att vara stolt över, och vi hade sån tur som fick känna honom.
Tack för den underbara person du gjorde honom till!
Jag tycker det är viktigt att människor väljer att se den människa Jonny var, och inte den människan drogerna fick honom att bli.
SvaraRaderaJag är glad att jag fick känna Jonny innan drogerna.
Imorgon när jag hämtar min prins efter begravningen, kommer jag krama honom så hårt och jag lovar att krama honom från dig också.
Jag vet inte en moders sorg att förlora sitt barn, men jag vet hur det är att vara nära. Vilket gör att jag tänkt väldigt mycket på dig, för jag vet sorgen från när jag nästan förlorade Aron, det är snart 2½ år sedan, och jag har fortfarande inte kommit över det.
Jag kan inte ens försöka inbilla mig vad du går igenom.
Jag hoppas sorgen blir lättare med tiden, även om den alltid kommer finnas där.