Jag får panik när jag tänker på urnsättningen på fredag. Då blir det liksom slutgiltigt. Jag har så sjuka tankar kring det, jag får panik när jag tänker på att du inte kommer att kunna andas under jorden och att du kommer att frysa. Men du är ju redan aska, så det där med att andas är liksom redan kört. Men ändå får jag sådan panik över det. Ont i magen-panik. Och det har säkert att göra med att jag inte har accepterat din död ännu. Jag vill inte att du ska vara död.
Jag vill inte gräva ner dig, min älskade son. Jag vill ha tillbaka dig. Jag vill prata med dig, skratta med dig, skälla på dig och säga att du lagar världens godaste mat. För det gjorde du. Anna och Sofia säger så ofta vid matbordet, att Jonny gjorde godare köttfärssås, godare currysås eller stekte godare kött. Vi saknar dig så mycket, min älskade älskade Jonny. Och vi vet inte riktigt hur vi ska klara oss utan dig. Vi vill ha dig tillbaka. Nu.
Jag kommer ihåg en kväll i somras hos mig, då skötte Jonny grillandet som en riktig grillmästare:D Vi hade så himla mysigt. Samma kväll var vi nere på vattendraget, och det blev en massa knas för mig med kompisar som försvann. Då var Jonny där och såg till att jag kom hem ordentligt och tog hand om mig. Världens snällaste Jonny. En annan gång när du var hos mig så somnade du som en stock i min säng och snarkade så att väggarna skallrade, gud vad jag skrattade åt det. Morgonen efter så vaknade jag supertidigt (runt 8) och tvingade med dig på en morgonpromenad runt svartån. Trots att du inte var riktigt vaken och helst ville sova så vet jag att du uppskattade den promenaden, för det var så fint ute. Kommer ihåg hur vi satt på en sne brygga vid vattnet och lyssnade på fågelkvittret med morgonsolen i ansiktet, allt var så lugnt och stilla. Vi pratade om precis allt mellan himmel och jord. Tänker alltid på dig när jag går förbi den bryggan. Jag saknar dig Jonny. Du var en sån fin kille rakt igenom, och så kommer alla som kände dig att minnas dig. Hoppas du har det bra där du är nu. Puss och kram /Julia
SvaraRadera