Första advent

Igår var det första advent, vilket sammanföll med tvåmånadersdagen sedan du dog. Vi var till graven efter vi ätit lussebullar och tände fyra marschaller och en massa ljus till dig. Sofia hade pyntat en liten gran som vi ställde bredvid din namnskylt. Lite julfint ska man väl ha även om man är död? När vi kom dit var graven helt översnöad och det var första gången som jag inte såg något spår efter att någon annan redan varit där.



Det pågår en massa ljusmanifestationer för människor i svårigheter just nu och en del reagerar eftersom det inte hjälper att tända ett ljus. Jag håller inte riktigt med. Visst hjälper det inte personen i svårighet, då behöver man göra mycket mycket mer. Men att delta och visa sin omtanke hjälper ändå. Jag vet att alla vi som är anhöriga till missbrukare får lite mer ork av att få omtanke. Det gör hopplösheten en gnutta mer uthärdlig. Och för varje gång man pratar om ett problem blir det större chans att det blir insatser. Det absolut värsta som kan hända är om det blir tyst, att ingen bryr sig, att ingen tänder något ljus. Att tända ett ljus och skänka en tanke är så mycket bättre än att inte göra något.

Highwon - Från hjärtat